Idag kom det post från Nyckelviksskolan. Jag är placerad på reservplats nummer 1.
Det är som att snubbla på tröskeln till entrén, man är så nära men ändå inte. Det gör det också svårt för mig att avgöra hur bra min prestation till Beckmans var men det är bara att vänta och se.

En bra sak med att vara så nära att både lyckas men samtidigt misslyckas är att man inser att man måste resa sig efter fallet och komma tillbaka ännu starkare (ojoj så pretentiöst ^^). Så nu har åtminstone min motivation till att teckna och skapa kommit tillbaka. Haha behöver jag påpeka att jag är en dålig förlorare? ^^
Nu ska jag definitivt ägna resten av semestern till att öva, öva öva! ^^