Det har varit ganska tyst ifrån mig på ett tag. Det har att göra med flera saker, dels så har det inte varit så mycket att rapportera då jag mest plöjt igenom fina böcker, ätit franska ostar på picknickfiltar och tittat på film, men det har också att göra med att jag går och väntar. Att vänta kan vara ganska jobbigt. När man var liten brukade väntan inför något roligt alltid vara så otroligt lång, som dagen innan julafton och detta är väl lita liknande, men ändå inte.

Det är sannerligen en väldigt nervös väntan då jag har absolut inte en aning om, och knappt mod till att hoppas på, att det kommer ett positivt besked. Jag gillar inte när saker inte är under min kontroll. Kalla mig kontrollfreak, men det är det jag är och jag trivs bra mycket bättre med saker och ting under min kontroll än överlämnad till någon/några andra. Förhoppningsvis är snart väntan över. Beckmans ska snart börja kalla till intervjuer och Nyckelviken har förhoppningsvis redan postat sina antagningsbesked. Det är väl bara att vänta och se, hålla tummarna och förbereda sig så gott det går, oavsett vilket resultat som kommer. Men för tillfället är det en evig väntan som inte vill ta slut.